Flottsund till Länna

30/5-1/6
Sträcka: Flottsund-Lunsentorpet-Fjällnora-Länna
Karta/Information: Upplandsleden etapp 1, 2, och 3
Avstånd: 25,4km + 1,5km
Betyg
Maria: 3,5/5
Joël: 

Den här vandringen hade vi planerat att vi skulle fixa redan förra året, men det fick bli i år istället. Vi hade under veckan hållit ögonen på sidan vackertvader.se där man kan få se prognoser från SMHI, YR och FMI, vi valde att lita på YR, den prognosen såg bäst ut, växlande molnighet, enstaka regnskur, bättre väder mot lördagskvällen.

Fredag:
På fredagskvällen tog vi bussen ner till Flottsund och begav oss sedan till Lunsentorpet, regnet hängde i luften, men vi skulle ju testa Joëls nya lätta tarp så det gjorde inte så mycket.
Väl framme vid torpet var vi helt ensamma, så vi slog upp tarpen, tände en brasa och började ordna med kvällsfikat. Valle fick ett typiskt labbe-fnatt och for runt som en vilde, hittade pinnar, kastade pinnar och busade med både husse och matte.
Det var riktigt mysigt att vara där helt själva, det är nog rätt få förunnat.
Testet av tarpen gick alldeles utmärkt, det regnade en hel del under natten, men det var inget åtminstone jag lade märke till.

Tarp under uppbyggnad
Foto: Joël

Lugnet före labbe-rycket
Foto: Joël

Lördag:

Foto: Joël

Vi sov gott och det var en lugn men lite smått kylig morgon när vi åt frukost och packade i hop, men just som vi skulle sätta på oss ryggorna, så började solen kika igenom molnen.

Värt att notera är att så här fina skyltar med avståndsangivelser på finns endast vid start/slut av etapper, utöver dessa ät det bara orangea markeringar eller pilar.

 

 

 

Foto: Joël

Del  1: Lunsen - Moralund (6,5km) (Betyg 4/5)
Denna sträcka var en härlig promenad geonom skog och mark, på väl upptrampade stigar, spänger och en kort bit grusväg. Vädret blev allt bättre och det var en riktigt härlig promenad.



Foto: Maria

Del 2: Moralund - Lagga (6,5km) (Betyg 2,5/5)
"Från Moralund går sedan vandringen längs landsvägen över Storåns dalgång (4). I dag ringlar ån fram i makligt tempo medan här i sen forntid var en segelbar havsvik. Om du passerar här vår eller höst kan det vara värt att spana efter flyttande fåglar"

Denna text hittas i brochyren/Upplandsledens hemsida, appen som finns för Iphone och Android är dock bättre i sina beskrivningar av marken, vi hade endast läst på hemsidan innan vi gav oss ut, det visade sig vara 7km av asfaltsväg hela vägen ut till Lagga. Området är i och för sig vackert, men det är tungt att gå på asfalt med packning.
 Vi tog en paus på ett stenblock ungefär halvvägs för en energybar och lite vila innan vi knatade vidare.

Foto: Maria

Vi hade otrolig tur med våra pauser under hela förmiddagen, det var sol och varmt under pausen och så kom det en liten regnskur när vi började gå igen.
Vi hade en hel del solregn under promenaden till Lagga, men det var varmt, så det var rätt skönt med lite svalka.

Del 3: Lagga - Fjällnora (7 km) (Betyg 2/5)

När vi äntligen kom av asfalten tyckte vi att det var dags att vila lite igen, denna gång hade vi dock mindre tur med vädret, regnet började just när vi slog oss ner och vi ångrade oss efter bara några minuter och fortsatte gå en stund. Strax där efter klarnade det upp och vi kom upp på en liten höjd med ett stenröse högst upp. En helt perfekt viloplats! Nu sken solen och det ångade om mossan runt om kring oss där vi slog oss ner på liggunderlaget och bara njöt av en längre paus. Det var nog den bästa stunden på hela dagen, vi hade det skönt, trodde att vi lämnat den värsta sträckan bakom oss och hade redan klarat av 2/3 av dagens vandring.

När vi reste oss för att fortsätta upptäckte vi att markeringarna vi följt upp till viloplatsen måste vara gamla, vi fick gå tillbaka ett 50-tal meter för att komma tillbaka till leden, men inom några steg, hade vi tappat stigen igen. Den var dragen genom ett buskage och vi hittade den när jag nästan snubblade på spången som låg där.
Detta var dock bara starten på vad som skulle komma, på hemsidan står det:
"Skogen mot Fjällnora är omväxlande och lättgången, men med en del hyggen och blockterräng." 

Det var en underdrift, efter viloplatsen är leden direkt svårframkomlig, blockterrängen var riktigt svår att gå i, det var även svårt att se var leden tog vägen, med blicken i marken för att inte sätta ner fötterna så att man skadade sig gick det inte att få någon överblick av vart vi skulle. Här sjönk hastigheten till ungefär 1km/h. Vädret bestämde sig även för att visa sig från en sämre sida och släppte ner ett mindre skyfall på oss mitt bland alla stenar gjorde inte saken bättre.

Här fick vi för att vi klagade på den asfalterade vägen....

Detta var en av de bättre stenpartierna vi stötte på den här dagen
Foto: Joël

Efter ca 1, 5km lättade det upp lite och vi hittade en liten inplastad A4-skylt som sa att det var lite extra svårframkomligt rakt fram pga hygget som pågick, och att man kunde välja på att gå den lite lättare men längre slingan runt Eda lägergård. Vi tog den, trötta och hungriga tänkte vi att vi skulle pausa där. När vi kom till lägergården höll regnet i sig och jag hade nog tappat lite uppfattningen om hur långt vi hade kvar, så jag ville komma fram till Fjällnora och övertalade Joël om att fortsätta. Inte mitt bästa beslut den dagen...

Början av den här sträckan var skön att promenera på, vid Ramsen valde vi dock att vika av från Upplandsleden och kliva på Vildmarksstigen - en slinga som går runt sjön Ramsen med utgångspunkt från Fjällnora, så vi tog den motsols istället för att följa den drygt 2km längre Upplandsleden på andra sidan sjön. 

Dock var även denna sträcka var knepig, mycket sten och mycket upp och ner, dock väldigt mycket bättre än blockterrängen. Vi (läs Maria) var dock för trötta, blöta och hade för lite energi i kroppen för att det skulle bli en trevlig vandring. På andra änden av Ramsen möttes vi av en liten flytbrygga man skulle dra med kättingar för att komma till andra sidan. Med lite knep och balans kom vi alla upp på bryggan, dock ville inte Valle vänta på att Matte hade kommit i land, så han fick bada.. och matte höll på att följa med pga den tunga ryggsäcken som gjorde det svårt att hålla balansen.

Väl framme på Fjällnora var det uppehåll i några minuter. Joël började sätta upp tarpen så att vi skulle kunna komma undan regnet en liten stund och jag sprang in och bytte om i värmestugan som finns där. Jag var så blöt, kall och genomfrusen, men när jag kom ut igen hade Joël orndat med tak och börjat med middagen. Vi satt där under vår tarp och hade det bra med mat, kaffe och tittade på dygnets sista regnskurar som kom in över sjön under tiden.

Foto: Joël

Del 4: Fjällnora - Lötensjön (4,9 km) (Betyg 3/5)

Efter att regnen hade gett sig och vi återfått värme och energi fyllde vi på våra vattensäckar och gick vidare mot badplatsen i Lötensjön.

Vi var nog inte helt uppmärksamma längre, vi missade var leden vek av och hamnade på asfaltsvägen som gick en bit bort från leden. Vi kollade kartan och insåg att vi nog föredrog ett par kilometer längs vägen, än att behöva traska in i skogen just då. Vägen och leden träffar på varandra en bit längre fram så vi klev in på leden igen efter ca 2km. Vandringen upp till Lötensjön var rätt så enkel även efter vi klivit av vägen. Väl uppgådda stigar och väldigt väl uppmarkerad. VI orkade dock inte vika av och titta på fornborgen, det får vänta till en annan dag.

Badplatsen var nästan helt folktom så här tidigt på säsongen (före säsongen kanske tom) Några få killar som fiskade och getterna som hälsade oss välkomna.
Vi slog upp lägret över och kring Valle som bestämt sig för att han skulle sova så snart han fick ett liggunderlag. Han rullade i hop sig på det och lät oss bråka med tarp och myggnät runt om kring honom. Slutligen låg han inne i myggnätet och sov gott tills husse plockade fram ett tuggben till honom.

Hotell Hilleberg
Foto: Joël

Vi avslutade kvällen med lite fika, blåbärssoppa och mandelbiskvier + en bit pepparsalami. Under tiden upptäckte vi att badplatsen var en samlingspunkt för områdets ungdomar, som kom dit för att grilla och spela fotboll. Vi var dock så trötta att vi snabbt somnade till fotboll, skratt och lek.

Söndag:

Det var en kall natt med dimma, kröp ner mot 4 grader såg vi senare när vi kom hem.
Dunsovsäcken är dock helt underbar, bara dra upp den över huvudet och sova vidare, Valle verkar ha sovit ganska bra i sitt täcke och fleecefilt.  Både Joel och jag passade på att prova om det verkligen stämmer att ull värmer även när det är blött, vi hade hängt upp våra blöta kläder från gårdagen, men med nattens dimma var de fortfarande rätt blöta. Det var kallt just när jag satte på mig kläderna men inom några minuter var jag helt varm igen - härlig att märka att det fungerar!.

Med gårdagen i minne så vågade vi inte riktigt lita på det vi läst på hemsidan om sista streckan, det var bara 1,5 km men vi ville inte missa tåget hem 12.39 så vi begav oss i väg strax efter 10.30.  Stigen visade sig vara välanvänd och lättgådd och vi var framme 11.40, men då vädret var härligt så lade vi ut ett liggunderlag och bara låg och njöt. Nå ja Valle tyckte vi var lite tråkiga och fick en liten sväng i området strax innan tåget kom.

I väntan på Lennakatten
Foto: Maria

Vi hade bestämt oss för att ta tåget hem, det går nämligen museijärnväg här, den heter Lennakatten och vi hade sådan tur att deras sommarturer började gå just den här söndagen. Så vi väntade in ett ånglok och tog en 2:klass vagn hem till Uppsala. Valle blev nöjd så snart han fick fyra väggar runt sig och rullade direkt i hop sig till en liten boll under sätena och somnade direkt.

Lennakatten
Foto: Joël

Länna station
Foto: Joël

Några saker Maria lärde sig på den här vandringen:

1 - Se till att alltid ha lite snabb energi i fickan - jag är inte rolig när jag är hungrig!

2 - Klä på mig regnjackan när det börjar regna, inte hoppas på att det slutar snart.

3 - Det var ett bra val att ta kängorna på den här vandringen, hade jag tagit gympaskorna hade jag skadat fotleden. Så på vandringar mer avancerade än väl skötta grusstigar = kängor!

/Maria